Jag samlar tankarna om #censur de närmaste dagarna. Jag behöver hjälp med uppslag och infallsvinklar, så jag tänker försöka gräva i nätet nu och i tankegångarna hos er andra. Låt mig börja lite smått här.

Censur motiveras nästan alltid i hedersvärda formuleringar. Självklart tagna ur samtida moraliska, etiska och juridiska perspektiv. Den som har den granskande makten censurerar allmänheten och den privata censuren har egenintressen.

Oavsett vem som är mottagaren av ett budskap som kan censureras drabbas alltid av minst två konsekvenser (Det kan finnas fler):

1. Ovetskapen om skälen till censuren är de som faktiskt förmedlas.
2. Om innehållet som förmedlas är censurerat eller inte.

Censur lämnar alltså alltid mottagaren i ett informationsvakum. Ett tillstånd som påbjuder acceptans av att ”någon” vet bättre. En form av förmyndarskap och definitivt en maktposition.

”Ett samhälle som inte har tillgång på riktig information kan inte fatta informerade beslut om sin framtid.”

Censur handlar dock inte bara om ren information. Det handlar även om filtrering av tankar, förvrängning av budskap och nekande av den fria viljan.

Mitt självklara piratexempel är blockering av fildelning i nätverk. Någon betraktar hela fenomenet av fildelning som ”dåligt” och slår på en brandvägg. I samma ögonblick censureras inte bara fildelningen i sig, utan hela tanken om fildelning som sådant förvanskas. Blockeringen av fildelningen förvanskar själva tanken om att ”dela med sig” och att ”kopiera” skulle kunna vara en bra sak. När detta görs i allmänhetens namn så blir det väldigt farligt och inget mindre än ett direkt angrepp på hela konceptet av fri vilja och frihet att tänka självständigt.

Hur resonerar du själv kring censur?

Annonser